Mitt humör går upp och ner, ibland tänker jag inte så mycket på det som hänt men när jag tänker på det så blir jag så nedstämd. Det som hänt är inget jag tänker berätta här, för det är inget som hänt mig. Det är flera saker som hänt folk som står mig nära och inom familjen. Allt kommer samtidigt. Det är väl därför det känns lite jobbigt, plus att allt är så ovisst. Men det är ju "tur" att familjen går igenom samma sak så det finns någon att prata med om det, och som förstår.

 

"Tur" kanske att jag jobbar rätt mycket nu, inför flytten med jobbet. 8 dagar i rad ska jag jobba och nästa vecka vill chefen att man ska jobba längre dagar, helst hela dagar(7-19) för att hinna med allt. Det gör ju iallafall att jag inte hinner tänka så mycket på det som hänt.

 

Som jag skrev förrut, jag börjar komma tillbaka till bloggandet lite försiktigt. Men som ni säkert förstår så är det ingen prioritet just nu, men det kommer. Det lovar jag.